(navigation image)
Home American Libraries | Canadian Libraries | Universal Library | Community Texts | Project Gutenberg | Children's Library | Biodiversity Heritage Library | Additional Collections
Search: Advanced Search
Anonymous User (login or join us)
Upload
See other formats

Full text of "Perspektivisk Textanalys (PTA): Manual till Vertex med Danskt Material"

Kognitionsvetenskaplig forskning - Cognitive Science Research, ISSN 0281-9864, 2013, 107 



Perspektivisk Textanalys (PTA) 
Manual till Vertex med danskt material 



Inger Bierschenk 
Bernhard Bierschenk 1 



Abstract The present work is based on the Kantian (AaO)-axiom and conceptualised as 
textbook. As scientific method in the true sense of the notion science, the Vertex version of 
Perspective Text Analysis represents a completely new approach to text-based studies. The 
core of Vertex is introduced by means of instructions to a stepwise procedure. The steps are 
richly illustrated. The inter-lingual character of Vertex has been tested and established in the 
context of six different languages, four belonging to the German family and two to the 
Roman family. The instructions are in Swedish, but text data are Danish and because of this 
an introductory part in Danish has been provided. To profit as much as possible from the 
configuration of exercises, the approach to the text example is designed for step -by-step 
processing. Against this background, it is possible to bring out a number of principles for 
process-oriented procedures. Of particular significance is the endeavor to build up an 
understanding of the import of objective text processing. This means that the single steps 
should be carried out in a way that circumvents that one's own imaginations and prejudices 
about the content of a text enter into the analysis. 



Mod en objektiv tekstanalyse 2 

Nar de fleste taenker pa en tekst, ser den ud pa en bestemt made. Den bliver automatisk 
til laengde, bredde og linjer, osv., noget man kan kigge pa. Men hvis du skal sige noget 
videnskabeligt om en tekst, kommer det an pa hvordan du tolker begreber og relaterer dem til 
forskellige videnskabelige grundmodeller. Men det er ogsa et sp0rgsmal om grundsyn, som 
pavirker, hvordan du arbejder med teksten metodisk, osv. 

Tag begrebet kontekst, dvs. tolkningsrammen. Lingvistens unders0gelse gaelder oftest 
sp0rgsmalet om et sprogligt udtryks grammatiske korrekthed i forhold til det, som skal 
udtrykkes. Ord tolkes i relation til deres kontekst, og nar alt er taget i betragtning, er l0sningen 
faerdig. Samfundsforskere, f.eks. en 0konom eller sociolog, analyserer ogsa enkelte ord og 
udtryk, men tekstmaengden er saedvanligvis st0rre og konteksten meget bredere. Sa nar 
samfundsforskere er faerdige, formoder man, at resultatet siger noget om udenomssproglige 
faenomener. Til sidst medicinere. I kliniske sammenhaenge begynder man jo nu at benytte 
tekster for at fa et fuldstaendig sygdomsbilledet. Visse dele af en tekst bliver derfor analyseret 
alene ud fra en sygdomsteori, og derefter drager man konklusioner til sygdomskonteksten. 
Den er normalt ikke sa bred, men holder sig indenfor rammerne for et individ eller gruppe. 
Med de her eksempler vil vi sige, at resultatet fremviser nogle uligheder, som er et resultat af 
de forskellige unders0gelser. Men forudsaetningerne for at skabe resultaterne bygger pa 
samme grundsyn. 

Det som er faelles for de tre eksempler er en tro, et dogme, f. eks. "teksten er flad". Du 
ser teksten som noget ydre, et stillestaende m0nster, hvis tekstur det gaelder om at opfatte og 
bevaege sig hen over ud fra konventionelle regler. Med den synsvinkel kan elementerne i 



Correspondence and requests for materials should be addressed to Bernhard Bierschenk, Department of 

Psychology at Lund University, Box 213, SE-221 00 Lund, Sweden. Additional information on theory and 

method development may be found at the URL address http://www.sites.google.com/site/aaoaxiom 
9 
The Danish introduction has been adapted from I. Bierschenk, Tekstens essens. En dialog om Perspektivisk 

Tekstanalyse, Kognitionsvetenskaplig forskning, 71, 1999, translated from Swedish by Mette Poulsen. 



2 Inger Bierschenk & Bernhard Bierschenk 

teksten behandles som alt andet, der kan opstilles pa en raekke. Og elementer har jo mening 
gennem forskerens tolkninger. Men uanset om du g0r dette ud fra grunde baseret pa commen 
sense, eller du praesenterer en videnskabelig model for tolkningen, sa er hele processen 
alligevel meget subjektiv. Resultatet bliver jo ikke mere videnskabelig bare fordi, du skriver 
et omfattende regelsystem eller kodningsskema. 

Her ville vi gerne lave en kobling mellem det traditionelle sprogvidenskabelige 
paradigme og det videnskabelige grundsyn. Vi taenker altsa pa det der med det subjektive og 
det objektive. Vi skal fors0ge forklare hvordan du skal komme frem til en fuldkommen 
objektiv tekstanalyse. 

Traditionelt behandles en tekst som uafhaengig af sin ophavsmand. Teksten bliver pa 
den made noget materielt, et objektivt udsagn, et praedikat, hvis mening du fors0ger at aflaese 
for at skabe viden om en bestemt verden. Det er dig, der er subjektet i den proces, og du har 
ikke forbindelse til objektet i praedikatet, det har du laert ville vaere uvidenskabeligt. I stedet 
mener man, at det er objektet, der styrer det vidensskabende. Det, vi nu har sagt, er faktisk 
betydningen af et paradigme, som vi vil udtrykke sadan her: S<-»V<— O. 

Indholdet i den enkelt-rettede pil er helt enkelt, at vi bliver styret af objektet. Helt 
anderledes forholder det sig med den dobbelt-rettede pil. Den betyder, at vore handlinger ikke 
kan forstas uafhaengigt af os selv. Men (S) star ikke bare for os selv, forskeren som subjekt, 
det star ogsa for forskningens subjekt, altsa man kan ikke forsta teksten som handling 
uafhaengig af den, som producerer den. I f0lge dette grundsyn associerer eller attribuerer du 
dit eget analyseresultat til et andet subjekt, dvs. du haenger analyseresultatet pa dine 
informanter nar analysen er overstaet. Altsa, dit grundsyn far dig til at f0re noget subjektivt 
ind i analysen pa trods af, at du anstrenger dig for at objektivere processen. 

Men du bliver n0dt til at tage andre briller pa, for det nye paradigme postulerer, at 
teksten er rund. Den tankegang har skabt en metode, der far os til at opfange dybden i et 
tekstm0nster, strukturen, der altid er i bevaegelse. Metoden hedder Perspektivisk Tekstanalyse 
(PTA). Med perspektiv menes noget der skaber rum. Rum skabes af den, der producerer 
teksten, og ikke af den, der skal arbejde med den videnskabeligt. 

Finder metoden sa frem til noget under det ydre? Der findes en intention - altsa ikke 
mening, betydning - der styrer, hvordan teksten opstar, og som kun delvis falder sammen 
med, hvad vi tolker leksikalt. Nar du laeser med dine almindelige briller pa, er det teksturen, 
du aflaeser. For at opfatte en slags betydning bruger du tidligere erfaringer, osv. om den 
verden, teksten formidler. Intentionen bagom det synlige m0nster, aflaeser du ikke analytisk. 
Den virker direkte pa dig. Det er dette usynlige, dvs. resultatet af en syntetiseringsproces, som 
er strukturen: den virker gennem teksturen, men uden samspillet mellem dem begge, blev der 
ingen organisk tekst. 

Strukturen har et m0nster, som er bevaegeligt. Det kan forblive stabilt over laengere tid, 
men ogsa forandre sig fra det ene tidspunkt til det andet. For der ligger jo et tidsaspekt i 
processen, et faseafhaengigt tidsaspekt, derfor er det strukturelle m0nster som opstar 
dynamisk. Det dynamiske, perspektiviske, opstar gennem bevaegelsen. Dette bagvedliggende 
perspektiv kan udtrykes i et paradigme: A— > a— »0. 

Hvis man nu mener, at der findes en personlig intention bagom teksten, sa ma der jo 
ogsa findes et ansvar. Den komponent kalder vi Agent (A). Det lille (a) star for "aktivitet", 
dvs. den handling, det indebaerer at tale eller skrive en tekst. Forskellen mellem (V), der star 
for verbum, altsa verbalisering, og (a) er den forskel, der eksisterer mellem det at producere 
sprog- og skrifttegn og den intentionelle handling, der ligger i at producere en tekst. Bagefter 
skal man ikke glemme, at her symboliserer (O) "Objektiv", som giver en dybere dimension 
end "Objekt". Objekt er tingsorienteret medens objektiv er perspektivorienteret. Det har at 
g0re med forestillinger og mal og refererer til en dimensionalitet, som begrebet objekt ikke 
g0r. Vi slipper altsa for den alt for konkrete made at betragte virkeligheden pa. 



Perspektivisk Textanalys (PTA): Manual till Vertex med danskt material 3 

Sa kan vi ga over til den model, der er baseret pa det her paradigme. Det er modellen, 
der er omsat i det analysesystem, som manualen gaelder. Nu tager vi pilene vaek, bagefter ma 
vi anvende parenteser for at angive relationen mellem teksten og produktionen af den. Sadan 
her: (A a (A a O)). 

A star for den ansvarlige Agent i begge tilfaelde. Modellen gengiver altsa det forhold, 
at agenten giver sig selv og teksten dybde ved at skrive den. Tankegangen knytter sig til 
Immanuel Kant pa den made, at viden altid indbefatter den, der har viden. Man kan sige, at 
tilblivelsen af en tekst er en produktionsproces, hvor producenten (den yderste parentes) har 
ansvar for produktets kvalitet (den indre parentes), hvilket vel ikke er specielt maerkeligt. Men 
man ma skelne mellem faenomenet og den vidensskabende proces. Nar du skraeller tekstens 
intention vaek og anlaegger dit eget referencesystem, tror du, at du forholder dig objektivt. I 
virkeligheden inddrager du den subjektive komponent som del i processen. Med den nye 
model har du ikke problemet. Den subjektive komponent er n0dvendig, for at du skal kunne 
udtale dig ud fra en objektiv baggrund om teksten, altsa faenomenet, mens at du selv 
neutraliseres som proceskomponent. 

PTA og Vertex 

Perspektivisk Tekstanalyse (PTA) blev praesenteret i begyndelsen af 1980'erne (f.eks. 
B. Bierschenk, 1984, 1991, 1993; I. Bierschenk, 1984, 1992, 1999; B. Bierschenk & I. 
Bierschenk, 1993; B. Bierschenk, I. Bierschenk & H. Helmersson, 1996). De teoretiske 
antagelser er blevet uddybet i forbindelse med gennemf0relsen af adskillige empiriske 
unders0gelser af forskellige brugergrupper (I. Bierschenk, 2011b). De sidste ti ar er metoden 
blevet forankret teoretisk pa det biologisk-fysiske niveau. Vertex er en udvikling, der omfatter 
en streng maling af vinkelforskydninger, brugte for en ikke-lineaer beskrivelse af den 
sproglige flow og dens resultater danner et sprogligt rum (B. Bierschenk, 2001, 2005; I. 
Bierschenk & B. Bierschenk, 2004; I. Bierschenk, 2011a). Den geometriske fundament 
praesenteres i B. Bierschenk (2011). Manualen er ogsa tilgaengelig pa engelsk og svensk for 
dem, der 0nsker at foretage sammenligninger (I. Bierschenk & B. Bierschenk, 2011, 2013). 

Den videre beskrivelse er pa svensk mens tekstdata er praesenteret pa dansk. 

Textbehandling 

Du kommer nu att fa folja ett antal steg i en procedur som ska visa dig vad som hander 
med en text nar du bearbetar den med Vertex-systemet. Proceduren har delats in i femton steg 
under foljande huvudmoment: (1) Textbehandling, (2) Berakning och (3) Geometrisk 
representation. Till sist foljer en syntetiserande exkurs, (4) Benamning (transformation och 
extrahering av termer). 

De fiesta som anvander naturliga texter for analys av nagon slags innebord har av 
tradition uppfattningen att en text sager mer ju langre den ar. Men oberoende av textens langd, 
representerar den alltid en helhet. I B. Bierschenk (2012) finns exempel pa en Vertex-analys 
av en mening (som har blivit en sentens) pa 20 ord som gett ett fullodigt resultat. 

Den text som du ska gora dina ovningar pa bestar av 43 ord och har hamtats fran ett 
forskningsmaterial som ett par doktorander i foretagsekonomi har samlat in och tillhandahallit 
i samband med en metodkurs for doktorander. Den ar helt autentisk och just sa talsprakligt 
typisk som man kan forvanta av en intervjutext. Har ar det en ekonomiansvarig tjansteman i 
en svensk kommun som diskuterar sin arbetssituation. 

Se hvor dan indstillingen er i dag, og det er jo ikke kun blandt de kommunalt ansatte, de fleste 
synes jo atjeg har min Wn, hvorfor skal j eg sa hjdlpe kommunen med at spare, det skider jag 
pa. Det er samme rcesonnement her. [Oversaetter: Mette Poulsen] 



4 Inger Bierschenk & Bernhard Bierschenk 



Steg 1: Transponering 

Det forsta du ska gora for att jobba vidare med texten ar att andra textens layout, dvs. 
stalla den pa hogkant och satta in den i tabellform. Syftet ar att du lattare ska kunna bearbeta 
den datororienterat. Tabell 1 visar resultatet, som forklaras narmare efter tabellen. 

Tabell 1 

Transponering 



Rad 


Tekst 


Rad 


Tekst 


1 


[•] 


27 


har 


2 


* 


28 


min 


3 


Se 


29 


l0n 


4 


hvordan 


30 


hvorfor 


5 


indstillingen 


31 


skal 


6 


er 


32 


jeg 


7 


i 


33 


sa 


8 


dag 


34 


hjaelpe 


9 


, 


35 


kommunen 


10 


og 


36 


med 


11 


det 


37 


at 


12 


er 


38 


spare 


13 


jo 


39 


, 


14 


ikke 


40 


det 


15 


kun 


41 


skider 


16 


blandt 


42 


jag 


17 


de 


43 


pa 


18 


kommunalt 


44 




19 


ansatte 


45 


* 


20 


t 


46 


Det 


21 


de 


47 


er 


22 


fleste 


48 


samme 


23 


synes 


49 


raesonnement 


24 


jo 


50 


her 


25 


at 


51 




26 


jeg 


52 


[*] 



Varje ord far som du ser en egen rad och dessutom varje skiljetecken. Vidare maste texten fa 
en markor for definitiv borjan och definitivt slut nar ett sadant skiljetecken inte anges 
naturligt, namligen [.]. Mellan dessa andpunkter finns aven mellangranser som far en 
startmarkor (*) for varje sats. Den transponerade texten utokas saledes med 4 rader, 2 i 
starten, 1 i borjan av den andra meningen (* Det ...) och 1 alldeles i slutet (her.[*]). 

Du bor anvanda Excel eller motsvarande program, dar du kan utoka med tomma rader 
och kolumner efterhand, vilket blir nodvandigt i den kodningsprocess som foljer. Det ar ocksa 
praktiskt att numrera raderna. Varje rad fylls av strangar av grafem, somliga bestar av ett enda 
grafem, till exempel (,) och (/), andra av flera. I forts attningen anvands ordet strangar for det 
som star pa raderna. 

Varje Strang ska tilldelas en kod, bestaende av tva siffror mellan 00 och 90. 
Tilldelningen av koder startar med en lexikal bestamning, enligt Steg 2. Innan du fortsatter 
behover du satta dig in i kodsystemet, som presenteras i Tabell 2. 



Perspektivisk Textanalys (PTA): Manual till Vertex med danskt material 5 



Tabell 2 

Kodsystem 



Identifiering 


Symbol 


Beskrivning 


Kod 


Teknisk meningsmarkor 


[•] 


Teknisk infogning av en period 


00 


Satsmarkor 


att 


Naturligt upptradande satsmarkorer 


01 


Agentvariabel 


Ax 


Kontextuella eller betingade restriktioner 


10 


Agentvariabel 


Ax 


Erfarenhetsmassiga specif iceringar 


20 


Agent 


A 


Explicit utsagd 


30 


Agent 


* 


Implicit och obetingat given 


30 


Verb 


ff> 


Nukleusav karnsats 


40 


Objektiv 





po = utan pekare och explicit utsagt 


50 


Objektiv 


* 


po = utan pekare och implicit givet 


50 


pa-Objektiv 




pi = Pekare pa 


60 


med-Objektiv 




P2 = Pekare med 


70 


for-Objektiv 




P3 = Pekare for 


80 


Fras 




Verblosa strangar som foljer en satsmarkor 


90 


Teknisk markor 


[*] 


Infogning fore en avslutande period 


01 


Meningsmarkor 




Naturligt upptradande meningsmarkorer 


00 



Koderna 10, 20 och 90 ar interimistiska. For exemplifiering, se I. Bierschenk (201 la). 

Kommentar till kodsystemet: Insattningen av tekniska satsmarkorer gors pa det stalle dar en 
funktionell sats ar implicit (kommer att illustreras under Steg 3). Systemet harstammar fran B. 
Bierschenk och I. Bierschenk (1976). 

Steg 2: Lexikonkodning 

Nasta steg blir att identifiera strangar som du kanner igen ur det danska sprakets 
lexikon. De a priori klassificerade markorerna listas i ett empiriskt lexikon. For den har texten 
ser lexikonet ut sa som Tabell 3 visar. 



Tabell 3 

Empiriskt lexikon 



Verb (40) 


Prep (60) 


Prep (70) 


Prep (80) 


Sats (01) 


Mening (00) 


se 


i 


med 


- 


hvordan 




er 


blandt 






, 




ansatte 


pa 






og 




synes 








at 




har 








hvorfor 




skal 












hjaelpe 












spara 












skider 













Kommentar till lexikonet: Systemet behover kanna igen fyra typer av markorer, namligen (1) 
Meningsmarkorer (. ? !), (2) Satsmarkorer (, ; : - och inledande konjunktioner, sasom og, at 
m.fl.), (3) Prepositioner (typerna pa, med och for) och (4) Verb. Interpunktionstecknen har 
senare betydelse for avgransning av intervall for den geometriska analysen. Som verb raknas 
alia former. Uttrycket de ansatte syftar pa personer som kommunen har ansat, dar grunden ar 
verbet anscette. Systemet forutsatter att du kodar grundbetydelsen och gor personbojda former 
till verb. Ar du osaker, valj verbkod. Detta har foljder i kodningen, eftersom verbet ar nyckeln 
for att identifiera enheten sats {saztning). Du kommer att se att det finns flera satser (termen ar 
funktionell sats) an vad satsmarkorerna anger, just beroende pa identifieringen av verben. 



6 Inger Bierschenk & Bernhard Bierschenk 



Nar du har identifierat de lexikala strangarna, behover du beteckna dem med en kod, som du 
bekantat dig med i Tabell 2. De lexikala koderna ska sedan anvandas i den fortsatta processen 
att identifiera alia strangar som inte kodas via lexikonet, till exempel strangarna pa raderna 5 
och 8 i Tabell 4. Tabellen visar resultatet av hela lexikonkodningen. 

Tabell 4 

Lexikonkodning 



Rad 


Kod 


Strang 


Rad 


Kod 


Strang 


1 


00 


[•] 


29 


- 


min 


2 


01 


* 


30 


- 


l0n 


3 


40 


Se 


31 


01 


, 


4 


01 


hvordan 


32 


01 


hvorfor 


5 


- 


indstillingen 


33 


40 


ska 


6 


40 


er 


34 


- 


jeg 


7 


60 


i 


35 


01 


sa 


8 


- 


dag 


36 


40 


hjaelpe 


9 


01 


, 


37 


- 


kommunen 


10 


01 


og 


38 


70 


med 


11 


- 


det 


39 


70 


* 


12 


40 


er 


40 


01 


at 


13 


- 


jo 


41 


40 


spare 


14 


- 


ikke 


42 


01 


, 


15 


- 


kun 


43 


30 


det 


16 


60 


blandt 


44 


40 


skider 


17 


- 


de 


45 


- 


jeg 


18 


- 


kommunalt 


46 


60 


pa 


19 


40 


ansatte 


47 


60 


* 


20 


01 


, 


48 


01 




21 


- 


de 


49 


01 


* 


22 


- 


fleste 


50 


30 


Det 


23 


40 


synes 


51 


- 


er 


24 


- 


jo 


52 


- 


samme 


25 


01 


at 


53 


40 


raesonnement 


26 


- 


jeg 


54 


- 


her 


27 


40 


har 


55 


01 




28 


- 


jo 


56 


00 


[*] 



Steg 3: Kodning av implicita funktionella satser 

For att den fortsatta kodningen ska bli korrekt behover du forst veta hur du identifierar 
alia funktionella satser. Karnan i en funktionell sats ar foljande: 

Agent + Verb + Objektiv 



En funktionell sats ska ha ett verb (endast ett!) och en eller flera strangar ovanfor och 
nedanfor tills en gransmarkor ar nadd. Finns inga sadana strangar satts en dummy (*) in for 
Agent- eller Objektivstrangar, som i ett senare skede fylls i med specifik information. 

Eftersom det bara far forekomma ett verb per sats, maste aven gransmarkorer sattas in 
for att dra granserna for varje verbs rackvidd. Satserna markeras i princip sa som Tabell 5 
visar. 



Perspektivisk Textanalys (PTA): Manual till Vertex med danskt material 7 



Tabell 5 

Den implicita funktionella satsens princip 



Kod 


Komponent 


01 


* 


30 


* 


40 


Verb 


50 


* 


01 


* 


30 


* 


40 


Verb 


50 


* 


01 


* 



Den algoritmiska kodningsprocessen gar nerifran och upp. Denna processordning ar empiriskt 
utprovad (B. Bierschenk & I. Bierschenk, 1986a, b). Du far nu folja med i kodningsprocessen 
genom Tabell 6 i steg 4. 

Steg 4: Algoritmisk kodning 

Nu behover du ett Excel-ark framfor dig som du latt kan expandera horisontellt och 
vertikalt allteftersom du forts after. Langden pa texten kan komma att utokas upp till 25 % 
genom de implicita funktionella satserna. Med lexikonkodningen som bas startar vi pa rad 63. 

Vi gar uppat och kommer till strangarna pa raderna 62-60, som efter lexikonkodningen 
ar okodade. Det finns tva slag av Objektiv, namligen med eller utan preposition (se Tabell 2). 
Har kan det bara vara fragan om Objektiv av typen po. De tre strangarna (samme rcesonnement 
her) far samma kod, namligen (50). Ovanfor verbet (er) finns en Strang, en explicit Agent 
(Det), som far kod (30). Kodningen av implicita strangar visas i nasta steg. 

Nasta verb nar du gar uppat ar skider. Dar har du explicita strangar bade nedanfor och 
ovanfor verbet, sa den satsen fungerar utan teknisk satsmarkering. Efter pekaren (pa) saknas 
daremot en Strang, som finns dar implicit genom en pekare av typen pi. Skjut in en rad och 
markera den med (*) for O-dummy och ge den pekarens kod (60). 

Nasta sats, som borjar med at, innehaller ett verb (spare). Verbet mellan 
satsmarkorerna (raderna 50 och 46) kraver att du markerar att det blir fraga om en funktionell 
sats. Har ser du nu hur texten expanderar med tva rader (49 och 47). Vid varje sadant fall 
galler monstret i Tabell 5. Du sprang er alltsa in tva tomma rader, en ovanfor verbet och en 
nedanfor. Den tomma raden efter verbet saknar Objektivstrang. Den kan du nu markera med 
dummy och koda (50). Agentstrangen ska dessutom in mellan verbet och 01-strangen. Satt in 
torn rad och ratt dummy med kodbeteckning (30). 

Nasta verb ar (hjcelpe), som nedanfor sig har en Strang (kommunen) men saknar rad for 
30-strang mellan verbet och 01-strangen. Satt in torn rad (41) och ratt dummy med beteckning 
for kod. Har har du en pekare, som denna gang ar av typen p2 (70), sa du far fylla i en rad for 
den, satta in dummy och kod. Du kommer till verbet (skal) (rad 38), vilket leder till samma 
procedur. En dummy for Agenten ska in och (50)-Objektiv ska fa sin kod. 

Du passerar darefter gransen upp till nasta sats, vars verb ar (har). Har finns tva 50- 
strangar efter verbet och en 30-strang fore verbet. Gor det du ska har. Nasta strangsekvens har 
ett verb, synes (rad 28) och bada sidor ar explicita och oproblematiska. 

Nastfoljande verb ar (ansatte) pa rad 23. Nu vet du att mellan verbet och 
satsmarkorerna nedanfor och ovanfor maste det finnas en 50-strang saval som en 30-strang 
om inget annan finns. Har arbetar du som i Tabell 5. 

Nu hoppar vi upp till den foregaende satsen med er (rad 14). Verbet har omkring sig 
en explicit 30-strang och tre 50-strangar. Har finns ocksa ett exempel pa en explicit 60-strang, 



8 Inger Bierschenk & Bernhard Bierschenk 

pi-pekaren (blandt) plus (de kommunalt). Nu vet du hur du ska skilja pa satsen (ansatte) (rad 
23) och satsen (er). 

Pa rad 8 finns (er) och en 30-strang (rad 7). Darmed ar gransen klar. Genom en pekare 
(pi) blir den sista 60-strangen markerad. 

Textens forsta sats - och den algoritmiska kodningens sista - bildas genom verbet (Se). 
Den ska som vanligt ha en A-dummy mellan verbet och blockets borjan och en O-dummy. 
Darmed kan vi fardigstalla textens borjan, som innebar att Titta star pa rad 4. Nar kodningen 
ar avslutad har texten 64 rader. 

Tabell 6 

Algoritmisk kodning 



Rad 


Kod 


Strang 


Rad 


Kod 


Strang 


1 


00 


[■] 


33 


50 


min 


2 


01 


* 


34 


50 


l0n 


3 


30 


* 


35 


01 


, 


4 


40 


Se 


36 


01 


hvorfor 


5 


50 


* 


37 


30 


* 


6 


01 


hvordan 


38 


40 


skal 


7 


30 


indstillingen 


39 


50 


jeg 


8 


40 


er 


40 


01 


sa 


9 


60 


i 


41 


30 


* 


10 


60 


dag 


42 


40 


hjaelpe 


11 


01 


, 


43 


50 


kommunen 


12 


01 


og 


44 


70 


med 


13 


30 


det 


45 


70 


* 


14 


40 


er 


46 


01 


at 


15 


50 


jo 


47 


30 


* 


16 


50 


ikke 


48 


40 


spare 


17 


50 


kun 


49 


50 


* 


18 


60 


blandt 


50 


01 


, 


19 


60 


de 


51 


30 


det 


20 


60 


kommunalt 


52 


40 


skider 


21 


01 


* 


53 


50 


jeg 


22 


30 


* 


54 


60 


pa 


23 


40 


ansatte 


55 


60 


* 


24 


50 


* 


56 


00 




25 


01 


, 


57 


01 


* 


26 


30 


de 


58 


30 


Det 


27 


30 


fleste 


59 


40 


er 


28 


40 


synes 


60 


50 


samme 


29 


50 


jo 


61 


50 


raesonnement 


30 


01 


at 


62 


50 


her 


31 


30 


jeg 


63 


00 




32 


40 


har 


64 


01 


[*] 



Kommentar till kodningen: Varfor ansatte betraktas som verb kommenterades i Steg 2. Du har 
behovt satta in ett antal dummies for implicita strangar pa bada sidor om verbet. Dessa stallen 
fungerar som titthal in till strukturen och ska synliggora vilket perspektiv som doljer sig 
mellan raderna (I. Bierschenk, 2011a). En annan spraklig foreteelse, som det kan finnas fragor 
om ar pekarna, som uteslutande kodas som preposition och inte verbpartikel. Det har att gora 
med den teori som ligger till grund for kodningen, namligen synen pa text som irreversibelt 
flode. Prepositionen pekar darfor endast framat (I. Bierschenk, 201 la). 



Perspektivisk Textanalys (PTA): Manual till Vertex med danskt material 9 

Steg 5: Blockkodning och fbrflyttning 

Har foljer nu ett steg dar du ska markera antalet funktionella satser, dvs. antalet A-0 
enheter, som har har kallats Block och i tabellerna kommer att anges med (B). Kolumnen (P) 
anger typmonster for rotationsberakning (forklaras under Steg 6). Varje satsmarkor inleder ett 
block. I det har steget behover du en extra kolumn, lampligen till hoger om textkolumnen. Sa 
som illustreras i Tabell 7 ska du numrera blocken fran textens borjan genom att satta siffran 
mittfor satsmarkoren eller satsens forsta Strang. Om tva markorer foljer pa varandra, satter du 
siffran pa den forsta markoren och inte den som ar narmast Agenten. Blocknumret ar viktigt 
for forflyttningen, som innebar att vara dummies ska ersattas med kopior av grafemstrangar. 
Tilldelningen av kopior till dummies sker enligt foljande princip: 

A-dummy hdmtar sina kopior ovanifrdn, O-dummy nerifrdn 

Om A-dummyn foregas av satsgrans tas kopiorna fran foregaende 30-strang. Foregas den av 
meningsgrans tas bade 30- och 50/(60, 70, 80)-kopiorna. Blockkodningen visas i Tabell 7. 

Tabell 7 

Blockkodning och forflyttning 



Rad 


Kod 


Strang 


e 


P 


Forflyttning 


Rad 


Kod 


Strang 


e 


P 


Forflyttning 


1 


00 


[■] 








33 


50 


min 








2 


01 


* 


1 


Al 




34 


50 


l0n 








3 


30 


* 






B1=(X) 


35 


01 


, 


7 


A8 




4 


40 


Se 




04 




36 


01 


hvorfor 








5 


50 


* 






B2= (indstillingen 
+i dag) 


37 


30 


* 






B6= (jeg) 


6 


01 


hvordan 


2 


A5 




38 


40 


skal 




05 




7 


30 


indstillingen 








39 


50 


jeg 








8 


40 


er 




06 




40 


01 


sa 


8 


A8 




9 


60 


i 








41 


30 


* 






B7= (jeg) 


10 


60 


dag 








42 


40 


hjaelpe 




05 




11 


01 


, 


3 


A5 




43 


50 


kommunen 








12 


01 


og 








44 


70 


med 




04 




13 


30 


det 








45 


70 


* 






B9=(jeg+det+jeg+pa(Y)) 


14 


40 


er 




05 




46 


01 


at 


9 


A8 




15 


50 


jo 








47 


30 


* 






B8= (jeg) 


16 


50 


ikke 








48 


40 


spare 




09 




17 


50 


kun 








49 


50 


* 






B10= (det+jeg+pa(Y)) 


18 


60 


blandt 




06 




50 


01 


, 


10 


A5 




19 


60 


de 








51 


30 


det 








20 


60 


kommunalt 








52 


40 


skider 




05 




21 


01 


* 


4 


A8 




53 


50 


jeg 








22 


30 


* 






B3=(det) 


54 


60 


pa 




03 




23 


40 


ansatte 




09 




55 


60 


* 






= (Y) 


24 


50 


* 






B5= (de fleste+jo) 


56 


00 










25 


01 


, 


5 


A5 




57 


01 


* 


11 


A5 




26 


30 


de 








58 


30 


Det 








27 


30 


fleste 








59 


40 


er 




05 




28 


40 


synes 




05 




60 


50 


samme 








29 


50 


jo 








61 


50 


raesonnement 








30 


01 


at 


6 


A5 




62 


50 


her 








31 


30 


jeg 








63 


00 










32 


40 


har 




05 




64 


01 


[*] 









Vid styckes eller texts borjan finns inga strangar omedelbart ovanfor, vilket anges med 
variabeln [X], som helt naturligt innebar att nagon kopia inte kan framstallas. O-dummyn 
hamtas alltid fran efterfoljande A- och O-strang men har gar man inte over meningsgransen. 
Menings slut fungerar som textslut och O-dummyn far da variabeln [Y], som aven den ar utan 



10 Inger Bierschenk & Bernhard Bierschenk 

kopia. Som framgar ur Tabell 7 har texten 11 block, dvs. ett storre antal implicita funktionella 
satser an explicita. Blocken ar viktiga nar systemet ska berakna textens rotation. 

Steg 6: Identifiering av Messenger for rotation 

I det har steget ska du lara dig hur man forbereder texten for att kunna mata rotationen. 
Matningen gors med hjalp av varden som beraknas utifran de empiriskt utvunna fallen eller 
monstren, som kallas budbarare (Messenger). Innan vi gar vidare bor du studera Tabell 8. 

Tabell 8 

Empiriskt definierade Messenger 





Monster sida av FC: 


Rad 




Hogersida av FC: 


Rad 


A 


=fore verbet 


urn 





=efter verbet 


[id/2] 


1 


SMp+0A+ ff> 





1 


ff>+0o+SM 





2 


SM+CM+ A +ff> 


0.785 


2 


ff> +0o+CM+Fras+CM 


0.785 


3 


CM+Fras+(o 


1.57 


3 


(o +Prep+0o+SM 


1.57 


4 


Prep+Prep+Ord+(B 


2.36 


4 


(o+Prep+0o+...+CM 


2.36 


5 


Ord+co 


3.14 


5 


ro+Ord 


3.14 


6 


Ord+Prep+(B 


3.87 


6 


(B+pa-prep+Ord 


3.87 


7 


Ord+Prep+ ...+co 


4.71 


7 


(B+med-prep+Ord 


4.71 


8 


CM+ 0a+(b 


5.50 


8 


(B+for-prep+Ord 


5.50 


9 


SMs+ 0a+co 


6.28 


9 


(B+0O+CM 


6.28 



SMp= vid borjan av ett stycke; SMs 
For matning i radianer (Rad) galler 
understryker att den exponentiella 



- vid borjan av en mening; I kodningen ersatts dummy-symbolen med * 
arc a = 2 Jt(i <|>/360)] och [arc P = 27i(i8/360)]. Hestenes (1986/1993, s. 75) 
funktionen och dess serieexpansion kraver att vinklar mats i radianer. 



Som du ser i Tabell 8 har varje sida om verbet vardera 9 grundvarden. Varje varde motsvarar 
ett monster (pattern) av strangars rotation fore resp. efter verbet (co). Det har steget innebar att 
du ska koda blocken genom att ange vilket rotationsfall som ar det tillampliga och markera 
med beteckning (A1-A9) resp. (01-09) i en ny kolumn. Som namn pa kolumnen kan du satta 
(P) for Pattern, som i Tabell 9. 

Du bor nu folja med i Tabell 9, som illustrerar hur det gar till att identifiera monstren. 
Det forsta A-fallet ar av typen Al och det passar in pa det monster vi kan identifiera i Block 
1, namligen menings (styckes) borjan foljd av A-dummy plus verbet, som i Tabell 8 
symboliseras (SM p +*+co). Du markerar alltsa monstrets forsta Strang med Al. 

I Block 2 ar Agentstrangen explicit, vilket stammer med monster A5, som bestar av en 
eller flera strangars 30-kod direkt foljt av verbet (CM+Ord+co). Motsvarande monster pa 
Objektivsidan ar 60-koden i Block 2, som alltsa markeras med 06 (co +i-prep + Ord). 

I forsta blocket far vi leta efter ett monster som startar med verb plus (*), foljd av CM 
fore satsmarkor (co+*+CM). Det stammer med 09. Verbet tillfors O-komponenten och far ett 
varde, som har har markerats genom att monster-koden satts pa verbet. 

Block 3 kodas med A5 plus fallen 05 foljt av 06 for prepositionsfallet av forsta typen. 
Block 4 inleds med A8, som skiljer sig fran Al, eftersom varden finns ovanfor. Objektfallet ar 
en 09, som oppnar for satsen nedanfor. 

Block 5 har fallen A5 och 05, liksom Block 6. Block 7 identifieras som A8 plus 05. 
A8 fortsatter in i Block 8, vars O-fall ar 05 samt monstret preposition foljd av dummy och 
satsmarkor, dvs. monstret 04. 

Block 9 har A8 och 09. 1 Block 10 hittar vi A5 och 05 samt 03. Slutligen har det sista 
blocket (11) A5 och 05. 



Perspektivisk Textanalys (PTA): Manual till Vertex med danskt material 1 1 



Tabell 9 

Kodning av rotationsmonster 



Rad 


Rod 


Strang 


B 


P 


Rad 


Rod 


Strang 


B 


P 


1 


00 


[■] 






33 


50 


min 






2 


01 


* 


1 


Al 


34 


50 


l0n 






3 


30 


* 






35 


01 


, 


1 


A8 


4 


40 


Se 




09 


36 


01 


hvorfor 






5 


50 


* 






37 


30 


* 






6 


01 


hvordan 


2 


A5 


38 


40 


skal 




05 


7 


30 


indstillingen 






39 


50 


jeg 






8 


40 


er 




06 


40 


01 


sa 


8 


A8 


9 


60 


i 






41 


30 


* 






10 


60 


dag 






42 


40 


hjselpe 




05 


11 


01 


, 


3 


A5 


43 


50 


kommunen 






12 


01 


og 






44 


70 


med 




04 


13 


30 


det 






45 


70 


* 






14 


40 


er 




05 


46 


01 


at 


9 


A8 


15 


50 


jo 






47 


30 


* 






16 


50 


ikke 






48 


40 


spare 




09 


17 


50 


kun 






49 


50 


* 






18 


60 


blandt 




06 


50 


01 


, 


10 


A5 


19 


60 


de 






51 


30 


det 






20 


60 


kommunalt 






52 


40 


skider 




05 


21 


01 


* 


4 


A8 


53 


50 


jeg 






22 


30 


* 






54 


60 


pa 




03 


23 


40 


ansatte 




09 


55 


60 


* 






24 


50 


* 






56 


00 








25 


01 


, 


5 


A5 


57 


01 


* 


11 


A5 


26 


30 


de 






58 


30 


Det 






27 


30 


fleste 






59 


40 


er 




05 


28 


40 


synes 




05 


60 


50 


samme 






29 


50 


jo 






61 


50 


rsesonnement 






30 


01 


at 


6 


A5 


62 


50 


her 






31 


30 


jeg 






63 


00 








32 


40 


har 




05 


64 


01 


[*] 







Berakning 

Steg 7: Strangrotation 

I nagra moment som nu foljer blir det fraga om en matning och beskrivning av hur 
textens strangar roterar, som ar ett matt pa det strukturella djupet. Rotationen ska kunna visas 
tredimensionellt. I Tabell 10 presenteras egenskaperna for strangrotationerna. 

Tabell 10 

Monster for vindlande superstrangar 



Monster 


Egenskap 


Magnitud 


meddelare 


virtuell 


grundvarde (W=l/1) 


+ord 


fysisk 


curling-varde(Wl/10) 


+grafem 


materiell 


valve (yt)-varde (W= 1/100) 



Eftersom komponenten ar osynlig ar den virtuell. Vardet for varje komponents slag beraknas 
som (W=l/1). Men informationen i texten realiseras ocksa pa den fysiska nivan. Pa denna 



12 Inger Bierschenk & Bernhard Bierschenk 

niva raknas variablerna i form av ord, vilkas magnitud ar (W=l/10) och adderas till 
komponentens varde. Den reella nivan avser grafemens vibrationer som beraknas med 
(W=l/100) multiplicerat med antalet grafem per ord. Experimentella utprovningar ligger till 
grand for berakningsprinciperna (B. Bierschenk, 2001; I. Bierschenk & B. Bierschenk, 2004). 

Tabell 11 

Intervall-baserade strdngrotationer 



Rad 


Kod 


Strang 


B 


P 


Summa 


Rad 


Kod 


Strang 


e 


P 


Summa 


1 


00 


[•] 








32 


40 


har 




05 




2 


01 


* 


1 


Al 




33 


50 


min 








3 


30 


* 






0.0 


34 


50 


l0n 






4.3646 


4 


40 


Se 




09 




35 


01 


, 


7 


A8 




5 


50 


* 






7.0336 


36 


01 


hvorfor 








6 


01 


hvordan 


2 


A5 




37 


30 


* 






5.058839 


7 


30 


indstillingen 






4.396 


38 


40 


skal 




05 




8 


40 


er 




06 




39 


50 


jeg 






3.9878 


9 


60 


i 








40 


01 


sa 


8 


A8 




10 


60 


dag 






5.2632 


41 


30 


* 






1.525539 


11 


01 


, 


3 


A5 




42 


40 


hjaelpe 




05 




12 


01 


og 








43 


50 


kommunen 






4.2076 


13 


30 


det 






4.2704 


44 


70 


med 




04 




14 


40 


er 




05 




45 


70 


* 






-14.8721 


15 


50 


jo 








46 


01 


at 


9 


A8 




16 


50 


ikke 








47 


30 


* 






-0.9564 


17 


50 


kun 






4.7414 


48 


40 


spare 




09 




18 


60 


blandt 




06 




49 


50 


* 






1.852189 


20 


60 


kommunalt 






5.6889 


50 


01 


, 


10 


A5 




21 


01 


* 


4 


A8 




51 


30 


det 






3.8936 


22 


30 


* 






3.433505 


52 


40 


skider 




05 




23 


40 


ansatte 




09 




53 


50 


jeg 






4.0506 


24 


50 


* 






3.26149 


54 


60 


pa 




03 




25 


01 


, 


5 


A5 




55 


60 


* 








26 


30 


de 








56 


00 








1.9154 


27 


30 


fleste 






4.3646 


57 


01 


* 


11 


A5 




28 


40 


synes 




05 




58 


30 


Det 






3.5482 


29 


50 


jo 






3.9878 


59 


40 


er 




05 




30 


01 


at 


6 


A5 




60 


50 


samme 








31 


30 


jeg 






3.925 


61 


50 


raesonnement 








32 


40 


har 




05 




62 


50 


her 








33 


50 


min 








63 


00 








5.4008 


34 


50 


l0n 






4.3646 


64 


01 


[*] 









Nu ska du gora berakningen sa som Tabell 1 1 visar. Vi gar till den sista meningen, som ar 
explicit: Strangen Det har primart ett grundvarde for komponent och monstret A5. Dessutom 
har den ett varde som Strang inom komponent, som ar en tiondel av grandvardet. Strangens 
langd far ocksa ett varde, genom att grandvardet multipliceras med antalet grafem. Vi raknar 
alltsa pa foljande satt: (0.314/10)=(0.0314) som multipliceras med antalet grafem inom 
strangen, vilket ar (3) plus (3.14/10) (Strang inom komponent), vilket ger vardet (0.4082). 
Dartill laggs grandvardet 3.14. Vi far summan =3.5482. Pa samma satt raknas 05 fram. 
Verbets varde tillfors Objektivet. En meningsmarkor fors till narmast foregaende sats, savida 
den inte ar teknisk, medan en satsinledare fors till narmast foljande. 



Perspektivisk Textanalys (PTA): Manual till Vertex med danskt material 13 

For att illustrera berakningen av dummies, tar vi agenten i block 7, som ar ett A8-fall, 
vars grundvarde ar (5.5). Satsinledarnas strangar beraknas som redan har beskrivits, (0.605) 
plus (0.935). Vardet for fallet laggs till. Fran summan dras roten ur foregaende explicita agent 
(7.04- (a/3. 925)), enligt forflyttnings (kopierings)-principen. Det slutliga rotationsvardet ar 
(5.058839). 

Nar du har genomfort den fullstandiga berakningen av strangrotationerna kan du ocksa 
lagga marke till vilken stor skillnad det ar mellan Block 8 och ovriga textstallen. Genom att 
prepositionen och nastfoljande sats lamnar hal i texten bildas ett relativt stort djup. 
Rotdragningen gor att en skuggning bildas. 

Steg 8: Komponentrotationer 

Som du troligen har bekantat dig med kan en text representeras tredimensionellt, ett 
steg som du nu ska forbereda. De summerade vardena ur tabellen over strangrotationer ska 
systematiseras for att bli ingangar i en tabell byggd pa parametrarna (1) Intervall, (2) Antal 
variabler [A=(a)] och [0=(P)] per intervall och (3) Rotationer (radianer). Det ar lampligt att 
bygga upp tabellen med vardena for A- och O-komponenten jamsides. Som du ser i Tabell 12, 
behover du 5 kolumner. 

Tabell 12 

Intervallbaserade komponentrotationer 



Par 


Rad 


Rad 


Intervall 


Fall 


Nr 


A (a) 


0(P) 


Nr 


Nr 


1 


0.000 


7.0336 


1 


1 


2 


4.396 


5.2632 


1 


2 


3 


4.2704 


4.7414 


2 


1 


4 


4.2704 


5.6889 


2 


2 


5 


3.433505 


3.26149 


2 


3 


6 


4.3646 


3.9878 


3 


1 


7 


3.925 


4.3646 


3 


2 


8 


5.058839 


3.98788 


4 


1 


9 


1.525539 


4.2076 


4 


2 


10 


1.525539 


-14.8721 


4 


3 


11 


-0.9564 


1.852189 


4 


4 


12 


3.8936 


4.0506 


5 


1 


13 


3.8936 


1.9154 


5 


2 


14 


3.5482 


5.4008 


6 


1 



Fortfarande ar enheten (A/O) den centrala och i den forsta kolumnen registreras alia AO-par i 
texten. Nu har du sett att det finns flera an ett objekt per sats ibland, sa darfor ar paren 14 
(kolumn 1) istallet for 11 (antalet block). Ett intervall ar en strangsekvens mellan 
interpunktionstecken (se kommentar till lexikonet, s 5). Det betyder att ett intervall kan vara 
langre an en sats. Som du ser i kolumn 4 ar antalet intervall i den har tabellen 2 och i hela 
texten 6 men de har olika manga AO-par. 

I det andra intervallet finns tre olika O-variabler (P-varden) men bara tva A-variabler 
(a-varden) eftersom de tva forsta Objektiven har samma Agent. Den sista kolumnen anger 
ordningsfoljden hos paret inom intervallet. 

I nasta steg ska dessa summavarden matas in i nagot lampligt grafprogram for att 
representeras geometriskt. 



14 Inger Bierschenk & Bernhard Bierschenk 



Geometrisk representation 

Steg 9: Utvecklade textrymder 

En graf gor du genom att anvanda ett lampligt grafprogram. (Vi har anvant SigmaPlot, 
version 12). Du gor en graf per komponent. Ordningsfoljden av resp. variabel inom intervall 
(kolumn 5) matas in pa x-axeln och antalet intervall pa y-axeln. Komponentens varde styr 
utvecklingen pa z-axeln. Figur 1 visar textrymden for de danska Agent- och Objektiv- 
komponenterna. 

En forsta kommentar till utseendet har att gora med att inlasningen av data ur tabellen 
har skett fran vanster, som vid vanlig lasning. Det har kants naturligast att arbeta sa. Det 
innebar att lasningen av textutvecklingen i grafen maste ske fran hoger istallet. 

Nu kan du borja bekanta dig med texten sa som den ser ut nar den har transformerats 
till grafisk form och blivit lik ett stycke boljande tyg. I annat sammanhang har vi benamnt 
denna skepnad med begreppet textur, vilket val bekraftas har. 

A-komponenten Intention startar med en genuin 0-punkt, som framtrader som en rot i 
grafen. Daremot finns det ocksa en lagsta punkt, (—0.95), som upptrader i slutet av det fjarde 
intervallet men den ar inte sa markbar. Den hogsta punkten, (-+5.05), finns i borjan av det 
fjarde intervallet, varifran texturen svanger ner mot en dalgang (-+1.52). Hela 
konfigurationen avslutas i intervallet 5 med tva ungefar lika stora varden (-+3.90) och i 
intervall 6 med den sista punkten (-+3.50) som tillsammans bildar en hojdrygg. 

O-komponenten Orientering startar med ett varde runt (-+7.03) i forsta intervallets 
forsta fall, som avbildas genom tygfliken langst uppe i hogra hornet. Darefter ar texturen 
ganska jamn fram till det fjarde intervallet, dar den dyker ner till som lagst (—14.87), vilket 
alltsa syns i det skalformade morka partiet. Det nast sista intervallets varde (-+1.92) kan 
urskiljas innanfor skalens kant medan den vanstra flikens kant bildas i intervall (6) av vardet 
(-+5.40). 

Kommentar om A och O som enhet: Vi vill garna att du lagger marke till det komplementara i 
graferna. Dar Objektivet ar plant i borjan ar Agenten svangd och dar Objektivet har sitt djupa 
stalle framtrader Agenten inledningsvis (intervall 4) som tydligast men denna tydlighet ar 
avtagande och blir alltmera skuggliknande. Det betyder att det som sags dar ligger som mest i 
textproducentens fokus, dvs. det vi kallar perspektiv i denna analysmetod. 

Fram till nu har vi visat hur textens oppna sfar blir kontrollerad genom forflyttning. Som du 
sakert har lagt marke till, arbetar denna funktion i riktning mot viixande strangvektorer. Men 
med tanke pa den utvecklade rymd och den dynamik som kannetecknar det verbala flodet ar 
det uppenbarligen sa att textens viskosa och elastiska egenskaper bestammer hastigheten i 
rotationen och skapar saledes glidningar och strackningar. Mot denna bakgrund kan vi saga 
att funktionen kontrollerar de rullande vektorer, som framtrader som rullande tygstycken. 

Forflyttningarna har ju till uppgift att aterskapa fullstandiga [AaO] enheter av 
ofullstandiga, dvs. deformerade. De effekter som deformationerna ger blir synliga genom att 
de flerfaldigt skiktade och invecklade variablerna ar brutna. Vaxande strangvektorer likstalls 
med roterande acceleration, som ar resultatet av skillnaden mellan den energi som investerats 
i fullstandiga [AaO] och den energi som sa att saga proppats in i de ofullstandiga enheterna. 

Detta slags skillnader framtrader pa ytan av texten som vagor. En helt annan fraga ar 
vad som hander nar syftet ar att komma underfund med vilken information som doljer sig i 
textens djup, dvs. den inre dynamiken. Det ska du studera i steg 10 och framat. 



Perspektivisk Textanalys (PTA): Manual till Vertex med danskt material 15 



Intention 




te/vav 



Orientering 




te /Va// 



Figur 1 Utvecklade textrymder 



16 Inger Bierschenk & Bernhard Bierschenk 



Steg 10: Ordnande av variabler inom intervall 

Den utvecklade texten visar en bild av texten sedd genom ett antal samverkande yttre 
matt. Det sager sig val sjalvt att de yttre marten inte kan ge en bild av textens inre egenskaper, 
dvs. det som ar upphovet till den textuella dynamiken. Vi kan benamna dessa egenskaper med 
ord som tryck eller fokus. Det ar alltsa fraga om en koncentration i bemarkelsen energiatgang. 
En matning av textens energi baseras pa en funktion for hur texten viks ihop och koncentreras 
till vissa platser. For att kunna upptacka sadana hogre varden behovs en princip for 
gruppering av variabler, som innebar att variablerna bar information av annat slag an den som 
ger upphov till rotationen. 

Connes (1994) har foreslagit en operativ (A)-funktion som baserar sig pa binara 
grupper (G*). Funktionen har visat sig leda till anmarkningsvart enkla matningar av vikning, 
forgrening och utveckling hos tradstrukturer. Funktionen tar ocksa hansyn till mycket sma 
skillnader i variablernas koordinativa samspel vid utvecklingen och framtradandet av en 
struktur. 

Vid varje ogonblick i sammanslagningsprocessen ar det numeriska vardet for (A)- 
funktionen halften av skillnaden mellan effekten av ett referensvarde och det operativa varde 
som ingar i fusionsprocessen. Nar detta varde (A/2) bildar utgangspunkten for en fusion, slas 
de ingaende variabelvardena samman. Operationen grundar sig pa en tvafaldig matris, dar det 
opererande vardet infogas i den ovre vanstra cellen och det kontrasterande referensvardet 
infogas i den hogra cellen i botten av matrisen. Alia aterstaende celler fylls sedan med nollor. 
Pa sa satt identifierar blixtlas (Zipper)-mekanismen (B. Bierschenk, 2002) dessa celler med 
alter-egon. 

Det beskrivna tillvagagangssattet medfor att variabelvardena blir inbaddade genom 
operationer som stanger alia oppna platser. Eftersom proceduren anknyter till Heisenbergs 
osakerhetsprincip (Greene, 1999, s. 424) ar det, enligt Mackenzie (1997), tillrackligt for att vi 
kan generera den rymd som galler hela standardmodellen for elementar partikelinteraktion. 
Mot denna bakgrund blir attraktorerna resultatet av relationen [T=C®C]. Vi kan alltsa fastsla 
att koncentrationsrymden maste utveckla sig med tva enkla kopplingsmatriser (C) som grund. 

Kommentar: Var Zipper (blixtlas)-mekanism bygger pa en kopplingsmatris som grundar sig i 
associationen av tva diskreta punkter. Eftersom Zippern utgar fran endast tva punkter och 
deras alter-ego, kan den utfora klassiska aritmetiska operationer trots det faktum att varje 
punkt ar sammanflatad med sitt alter-ego. Det progressiva sparet [T] skapar darmed 
forutsattning for en framgangsrik vikning av variablerna till komplicerade strukturer och ett 
naturligt uttryck for en funktionell identitet. 

Nu behover du satta upp tabeller igen, en for varje komponent och med tva kolumner i 
varje. For att bekanta dig med det fardiga resultatet for bada komponenternas gruppering kan 
du studera O-komponenten i Tabell 13 och A-komponenten i Tabell 14. 

Du utgar fran Intervalltabellen (Tabell 12). For varje variabel gor du en rad liksom for 
varje markor av intervall (interpunktionstecken). Du har nu en kolumn for variabel inom 
intervall och en for vardet (radian). Nu borjar sjalva grupperingen. 

Den gar till sa har: Ur tva varden bildas ett medelvarde, som inte overskrider det 
kritiska vardet (0> co <1) och darfor bildar ett par, en groupoid (Connes, 1994). Det forsta du 
upptacker ar att medelvardet for variablerna 1 och 2 inte overskrider det kritiska vardet, vilket 
innebar att den slas ihop och bildar en groupoid. Darefter gar du nerat och jamfor vardet pa 
variabel (3) med (4). Nar du kommer till variabel (5) i samma intervall kravs det en Dummy, 
vilket innebar att variabeln smalter samman med en (D) och bildar en ny groupoid. Som du 
ser har variabel (3) och (4) bundits ihop och bildar en ny groupoid. Du grupperar alltsa framat 



Perspektivisk Textanalys (PTA): Manual till Vertex med danskt material 17 

men binder bakat. De bada intervallen, som du nu har passerat, bildar en grupp nar de kopplas 
ihop med det forsta paret, vars groupoid ar mera komplex. 

Nar du har avslutat steget har du en parvis gruppering av P-variabler med narliggande 
varden av foljande ordning (1,2) (3,4) och (D,5). De ovriga variablerna ar enskilda och 
tillordnas allt eftersom progressionen fortskrider. Men de variabler som overskrider det 
kritiska vardet har sorterats ut for tillfallet. 

Tabell 13 

Gruppering av O-komponenten 



Variabel 


Radian 


Nummer 


/3-strang 






1 


7.0336 


2 


5.2632 


5 




3 


4.7414 


4 


5.6889 


5 


3.26149 


5 




6 


3.9878 


7 


4.2076 


? 




8 


3.98788 


9 


4.2076 


10 




11 




5 




12 


4.0506 


13 




5 




14 


5.4008 






11 


1.852189 


5 




13 


1.9154 


•> 




10 


-14.8721 



} 



> , 



} 
} 



Kommentar till grupperingen: Den har principen utvecklas vidare i nasta avsnitt. Genom den 
introducerade blixtlasmekanismen (B. Bierschenk, 2002) tas hansyn till tidsaspekten i 
accelerationen, dvs. beroendet mellan variabler som producerats i narheten av varandra. 
Sammanslagningen galler saledes inom intervallet. Forst nar intervallet ar fardigt kan du ga 
over gransen. Pa sa satt elimineras universaliteten, som i det har sammanhanget inte skulle 
vara forenlig med den evolutionara teorin bakom metoden. 



I Steg 1 1 blir din uppgift att anvanda differenserna som har genererats mellan radianer inom 
intervall for att skapa en fusionsprocess. 



18 Inger Bierschenk & Bernhard Bierschenk 



Tabell 14 

Cruppering av A-komponenten 



Variabel 


Radian 


Nummer 


a-strang 






1 




2 


4.396 


5 




3 


4.2704 


4 


4.2704 


5 


3.433505 


5 




6 


4.3646 


7 


3.925 


5 




8 


5.058839 


9 




10 




11 




? 




12 


3.8936 


13 


3.8936 






14 


3.5482 










9 


1.525539 


10 


1.525539 


5 




1 





5 




11 


-0.9564 



} 



} 



} 




^ 



Steg 11: Dimensionering av tidsberoende not 

Den konvention som ar lamplig att anvanda for att satta upp ett nat ar ett 
koordinatsystem med 45-gradig lutning (dvs. rombformat). Du behover antingen papper och 
penna eller ett ritprogram som kan satta upp koordinaterna, for da far du den basta 
overblicken. 

Den basta positionen att starta med ar ovre vanstra hornet av romben, dar du borjar 
expandera natet. Antalet celler som behovs beror pa antalet variabler och antalet dummies. I 
det forra steget markerade du slutposition for varje variabel, dvs. en terminalposition i 
natkanten. I Figur 2 illustreras O-natet. 



Perspektivisk Textanalys (PTA): Manual till Vertex med danskt material 19 



P2 

P3 
P4 



P5 




Figur2 O-ndtet 



20 Inger Bierschenk & Bernhard Bierschenk 



Du far visserligen en ungefarlig uppfattning av storleken genom antalet variabler och 
dummies, men det racker inte. Du maste ocksa ge plats for att kunna sluta dem till en ring. 
Snart kommer du ocksa att upptacka dummyvariablerna vid kanten och noderna inuti natet 
och att det finns vissa konstruktionsprinciper att ta hansyn till. I processen tar du hansyn till 
variablernas narhet i rum och tid. Dar kan du bland annat lagga marke till hur alter-egot, nar 
det forekommer, representerar vardet pa terminalvariabeln. 

Nu fortsatter du genom att overfora den innersta klammern i tradet (Steg 10) till ett 
nat. For att numrera natets dimensioner ar det lampligt att du borjar i ovre vanstra hornet, dar 
du satter vardet (0) pa sjalva hornkanten. Samma startvarde galler for den ovre linjen (0:0). 
Nasta position pa den vanstra dimensionen blir alltsa (0:1). Dynamiken fran vanster till hoger 
kraver ytterligare en dimension, vilket betyder att den forsta ovre positionen far vardet (1:0). 
Som exempel satter du in vardet for O-variabeln (P2) vid position (0:1) och vardet for den 
nodvandiga dummyn (Pi) vid position (1:0). 

De bagiga linjerna sammanbinder bade variabler och noder och maste fa formen av en 
svalstjart. Lyckas du inte med det, har du gjort nagot misstag nagonstans i processen. For att 
bestamma hur natet forgrenar sig i O-komponenten behover du ange tidsberoendet mellan 
binara grupper (dvs. groupoid) inom ett periodiskt nat. Alltsa: du har kunnat notera att 
grupperingen borjar i det forsta intervallet, eftersom det innehaller ett rotations varde som 
reflekteras i roten (T) i forgreningsprocessen. Efter att du etablerat den forsta binara gruppen, 
och foljaktligen dess singularitet (Ti), maste du ga over gransen till det andra intervallet for 
att kunna bilda en ny groupoid. 

Eftersom detta intervall innehaller tre variabler men du behover tva for att bilda en 
binar grupp, gar du efter etablering av (T2) till den tredje variabeln som med sin dummy bildar 
(T3). Sedan summerar du vardena som bildar singulariteterna (T2) och (T3) och bildar (T4). 
Nar du kommit hit kan du lanka den fjarde singulariteten bakat till den forsta (Ti), som 
stracker sig in i den tredje dimensionen, dar du etablerar den fjarde singulariteten (T5). Du har 
formodligen lagt marke till att nar du lankar markerar du en terminal for varje variabel och 
dummy. Alia terminaler finns vid natkanten. 

Sammanfattningsvis, nar du lankar, bildar du summor av variabler och binder de 
resulterande noderna bakat. Klamrarna i Tabell 13 markerar den nodvandiga lankningen av 
(T4) till (Ti) vilket resulterar i (T5) som du placerar i (3:5). 

For att bestamma forgreningen i A-komponenten maste du konstruera ett nytt nat. Men 
att konstruera ett A-nat sker pa samma satt. Foljande principer kan underlatta ditt arbete: 

Ingen linjefar korsa en cell tva ganger 

En linjefar inte korsa sig sjalv 

Den uppkomna stigen maste approximera en ring 

Nar du ar fardig med det andra natet har du skapat tva separata system, som i forts attningen 
bildar underlag for att representera fusionsdynamiken i form av ett energilandskap. Innan du 
tar steg 12 bor du kontrollera dina resultat. Darfor ger vi dig hela A-natet pa nasta sida. 

Steg 12: Overforing av koordinatsystem till tabeller 

I detta steg ska du bekanta dig med hur du skapar tabeller av gallren. Din uppgift blir 
att overfora natet till tabellform. De nodvandiga hjalpmedlen ar en kolumn for terminaler och 
noder och en for de empiriska vardena. Koordinater for de bada komponenterna illustreras i 
Tabellerna 15 och 16. 



Perspektivisk Textanalys (PTA): Manual till Vertex med danskt material 21 



012 



013 



014 



015 



016 



017 




0114 



Figur 3 A-ndtet 



22 Inger Bierschenk & Bernhard Bierschenk 



Som du ser i Tabell 15 och Tabell 16, behover du satta in 0-varden aven for de tomma 
platserna. En 0-rotation har samma effekt i tabellen som fyllnadsvardet (0). Dessutom, alia 
skarningspunkter ar inte upptagna av noder, och noderna ar inte jamnt spridda over natet. 

Tabell 15 

Koordinater for O-komponenten 



K 


Rad 


K 


Rad 


K 


Rad 


K 


Rad 


K 


Rad 


00 


0.0 


10 


7.0336 


20 


-14.8721 


30 





40 


1.9154 


01 


5.2632 


11 


12.2968 


21 


-14.8721 


31 





41 


1.9154 


02 


4.7414 


12 





22 


42.592939 


32 





42 


3.767589 


03 


5.6889 


13 


10.4303 


23 





33 





43 


57.465039 


04 





14 





24 





34 





44 





05 


3.26149 


15 


3.26149 


25 


15.55829 


35 


27.85509 


45 





06 





16 





26 





36 





46 


36.05057 


07 





17 





27 





37 


8.19548 


47 





08 





18 





28 


3.9878 


38 


4.2076 


48 


3.9878 



K 


Rad 


K 


Rad 


K 


Rad 


K 


Radian 


50 





60 


1.852189 


70 





80 





51 





61 


1.852189 


71 





81 





52 





62 





72 





82 





53 





63 





73 





83 





54 





64 


53.69745 


74 


5.4008 


84 


5.4008 


55 





65 


48.29665 


75 





85 





56 


44.24605 


66 





76 


4.0506 


86 


4.0506 


57 


8.19548 


67 





77 





87 





58 


4.2076 


68 





78 





88 






Tabell 16 

Koordinater for A-komponenten 



K 


Rad 


K 


Rad 


K 


Rad 


K 


Rad 


K 


Rad 


00 





10 





20 


-0.9564 


30 





40 





01 


4.369 


11 


4.369 


21 


-0.9564 


31 





41 





02 


4.2704 


12 





22 


2.094678 


32 





42 


3.051078 


03 


4.2704 


13 


8.5408 


23 


43.121822 


33 





43 





04 





14 





24 





34 





44 





05 


3.433505 


15 


3.433505 


25 


11.974305 


35 


16.343305 


45 





06 


4.3646 


16 





26 





36 


24.632905 


46 


29.691744 


07 


3.925 


17 


8.2896 


27 





37 


5.058839 


47 





08 





18 





28 





38 


5.058839 


48 


3.8936 



K 


Rad 


K 


Rad 


K 


Rad 


K 


Rad 


50 





60 


1.525539 


70 


1.525539 


80 





51 





61 


3.051078 


71 





81 





52 





62 





72 





82 





53 





63 





73 





83 





54 





64 





74 





84 





55 





65 


41.027144 


75 


3.5482 


85 


3.5482 


56 


37.478944 


66 





76 





86 





57 


7.7872 


67 





77 





87 





58 


3.8936 


68 





78 





88 






Perspektivisk Textanalys (PTA): Manual till Vertex med danskt material 23 



A andra sidan kan du ocksa se att den gestalt som bildas i O-resp. A-komponenten ar 
forvanansvart likartad. Den smarre variabilitet som du mojligen noterar har ingen betydelse 
for ogonblicket. Den mest utmarkande egenskapen hos ett nat ar antalet tomma platser. Inget 
nat kan besta av mer an 74 % fyllda platser (Wales, 2003, s. 12). Darfor ar det helt naturligt 
att man finner hal i det, som leder till oregelbundenheter. Och de ar oumbarliga for den 
kommande analysen. 

Steg 13: Energilandskap 

Nu har vi kommit till ett moment dar det galler att overfora noderna och deras varden 
till ett grafprogram igen, precis som du gjorde i Steg 9. Det betyder att du behover satta upp 
en datamatris (se SigmaPlot, 2008, p. 149). Som du ser, upptas forsta kolumnen av alia 
variabler som hanfor sig till en dimension. I det har fallet definierar tre variabler respektive 
dimension. Stratifieringen (yi, yi, yi) har markerats i andra kolumnen. I tredje kolumnen 
anger du i lopande ordning variabelvardena. 

Vi rader dig att anvanda ett grafprogram aven for den har grafen. Nar du har avslutat 
overforingen kommer programmet att be dig specificera vilken typ av graf du foredrar. 
Lampligen valjer du da 3D Mesh Plot. For vart ovningsexempel ger en sadan specifikation de 
landskap som visas i Figur 4. 

Vi paminner om vad vi namnde under Steg 9, namligen beteckningen utvecklad om 
textens yt-utseende. Texturen utvecklar en yta med ett atomiserat monster. Den har gangen ar 
den invecklad som gor att dess koncentrationer kan framtrada. De nya graferna ska alltsa visa 
dig vad som doljer sig under ytan, dvs. strukturen. Strukturen syns inte pa ytan men tar form 
och trader fram som ett resultat av hur energin produceras. Landskapen kommer att ha olika 
utseende; de ar grovt veckade och markerar var det finns specifik information. 

Ett energilandskap kan karakteriseras ur flera perspektiv. Ett ar att betrakta hur det 
bildar kullar, berg och dalar, dvs. fran ett naturgeografiskt perspektiv. Om du tittar pa det pa 
det sattet erbjuder sig latt foljande beskrivning: 

O-landskapet uppvisar i forgrunden tre kraftiga raviner som ansluter till en bergsplata. 
De framtrader som en markant rorelse under nollinjen. Till vanster och i bakgrunden omsluts 
platan av tre distinkta bergsformationer och till hoger bildas ett par mindre men tydliga kullar. 

A-landskapet reser sig huvudsakligen over nollinjen. Tre mycket hoga toppar och en 
nagot lagre omringar en dal, som groper sig in fran hoger i landskapet. I jamforelse ar det har 
landskapet mer distinkt, eftersom O-landskapet ger ett mera boljande intryck. Dock foljer 
formationerna varandra. 

Ett annat perspektiv ar det som lantmateriet har, t ex nar man mater avstand mellan 
olika upphojningar i ett landskap. Precis som manniskor gor nar de star infor ett okant 
landskap, kan du om du sa vill ge de olika matpunkterna en topologisk beskrivning. Varje 
topologisk punkt i ett landskap ar entydigt definierad genom de noder i grundmatrisen som du 
nu redan ar bekant med. 

Anvander du punkternas unika rotationsvarden, sa ar det latt att karakterisera den 
hosta punkten, t ex med (Tn), vars varde ar (-+57.46). Den lagsta punkten hittar du i 
koordinatkrysset (2:2) vilket innebar (Tis) och vardet (—14.87). Denna punkt sammanfaller 
med processens slutpunkt. Pa det har sattet etablerar du unika referenspunkter for den fortsatta 
diskussionen. For denna process inbjuder vi dig nu att folja en mer avancerad overkurs, som 
presenteras i Steg 14 och Steg 15. 



24 Inger Bierschenk & Bernhard Bierschenk 



Intention 





50 T 






-o 




CO 




cr 


40 1 


^r> 




j^ 


301 


'£ 




CO 




c 


20 - 1 


^ 




-o 




c 


10' 


o 




'(/) 

1 





U- 






-10 




Orientering 




8 

7 

5 .<£> 

Obstruction 2 (^ 



Figur 4 Invecklade textrymder 



Perspektivisk Textanalys (PTA): Manual till Vertex med danskt material 25 



Steg 14: Transformering av termer 

Hittills har du sakert konstaterat att nagon information baserad pa grafem inte har 
anvants. Da forstar du ocksa att analysen avviker markant fran alia tidigare mer eller mindre 
kanda textanalyser. I och for sig skulle ju benamningen kunna stanna har, liksom 
bergsklattrarna har gjort infor flera toppar i Himalaya (K...). Men om du vill ge namn at nagot 
slags innebord sa maste du aterknyta till textens yta, for det ar oundvikligt att det ar dar som 
textens struktur ar forankrad. 

Du knyter en O-strang till respektive terminal (kantvarde), vilket ar det forsta steget i 
denna process. I Figur 2 kunde du se resultatet av transformationsprocessen. For att ge dig en 
kansla for hur den rekommenderade proceduren fungerar exemplifierar vi den med Tabell 17. 

O-natet har utvecklat sig med utgangspunkt i variabel (Pi). Denna variabel bar 
strangen {indstillingen+i dag). Pa grund av den krokta linjens orientering ar den forknippad 
med (P2 = i dag) vilket innebar att (P2) transformerar (Pi) till nagot tredje, som inte langre har 
samma fysiska existens. Vi har valt begreppet Indstilling. 

Tabell 17 

Transformation av /3-variablerna 



Nod 


Vdrde 


Transformation 


Nod 


Vdrde 


Transformation 


1 


7.0336 


(indstillingen+i dag) 


T 9 


44.24605 


Tilbageholdenhed 


2 


5.2632 


idag 


T10 


4.0506 


Ego-orientering 


Ti 


12.2968 


Indstilling 


T11 


48.29665 


Vrangvillighed 


3 


4.7414 


jo icke kun 


D 







4 


5.6889 


blandt de kommunalt 


14 


5.4008 


samma raesonnement her 


T2 


10.4303 


Trend 


T12 


5.4008 


Lighed 


D 







Tu 


48.29665 


Vrangvillighed 


5 


3.26149 


de fleste+jo 


Tu 


5.4008 


Lighed 


T 3 


3.26149 


Majoritet 


Tl3 


53.69745 


Ligegyldighed 


T 2 


10.4303 


Trend 


D 







T 3 


3.26149 


Majoritet 


11 


1.852189 


(det+jeg+pa(Y)) 


T 4 


15.55829 


Samstemming 


Tl4 


1.852189 


Fors0mmelighed 


Ti 


12.2968 


Indstilling 


D 







T 4 


15.55829 


Samstemming 


13 


1.9154 


pa(Y) 


T 5 


27.85509 


Hum0r 


Tl5 


1.9154 


Trods 


6 


3.9878 


Jo 


Tu 


1.852189 


Fors0mmelighed 


7 


4.3646 


jo min Ion 


Tis 


1.9154 


Trods 


T 6 


8.19548 


Tryghed 


Tie 


3.767589 


Utilstraakkelighed 


Ts 


27.85509 


Hum0r 


T13 


53.69745 


Ligegyldighed 


Te 


8.19548 


Tryghed 


Tie 


3.767589 


Utilstraekkeligh ed 


T 7 


36.05057 


Selvsikkerhed 


Tl7 


57.46039 


Uoverensstemmelse 


8 


3.98788 


jegsa 


D 







9 


4.2076 


Kommunen 


10 


-14.8721 


(jeg+det+jeg+pa(Y)) 


T 8 


8.19548 


Uvillighed 


Tis 


-14.8721 


Obstruction 


T? 


36.05057 


Selvsikkerhed 


Tn 


57.46039 


Uoverensstemmelse 


Ts 


8.19548 


Uvillighed 


Tis 


-14.8721 


Obstruction 


T 9 


44.24605 


Tilbageholdenhed 


Tl9 


42.592939 


Staedighed 


D 













12 


4.0506 


Jeg 








T10 


4.0506 


Ego-orientering 









26 Inger Bierschenk & Bernhard Bierschenk 

I variabelparet (3 och 4) transformeras variabel (P3) med sin vidhangande Strang (jo icke kuri) 
genom den andra operativa variabeln (p\) som bar strangen (blandt de kommunalt). De krokta 
linjerna forenas i nagot tredje, forslagsvis Trend. Innan den forsta transformationscykeln kan 
avslutas maste aven variabel (Ps), som bar den skiktade strangen (de fleste+jo) bli reflekterad 
i nagot nytt, namligen Majoritet. Denna terminus har i sin tur en transformerande inverkan pa 
termen Trend. Om den senare termen ska ha nagon paverkan pa den foregaende, maste det 
leda till nagot transformativt nytt. Preliminart har vi tyckt att Samstemming vore en lamplig 
approximering. Cykeln kommer till sitt slut nar Samstemming transformerar den forsta 
terminus till Hum0r. 

Kommentar till transformeringen: Du kan naturligtvis forsoka hitta en alternativ benamning 
som fangar andemeningen i den har cykeln. Hur du an resonerar sa ska transformationerna 
leda till nagot nytt och virtuellt, det vill saga nagot nytt som inte langre har en direkt 
motsvarighet i den fysiska kontexten. Om du nu fortsatter med att hitta de terminala 
strangarna och benamna noderna genom transformerande cykler kommer du att marka att det 
finns en inbyggd korrigeringsdynamik. Hamnar du for langt ifran en passande term 
(deskriptor), kommer du inte fa ihop nagon meningsfull benamning och ringen kommer darfor 
inte heller att sluta sig begreppsligt. 

Steg 15: Extrahering av deskriptorer 

Om du nu har haft framgang med att transformera strangvariablerna sa aterstar ett steg 
att ta, namligen att ge A-komponentens noder sina beskrivningar. I och med att det inte ar 
sarskilt meningsfullt att forsoka gruppera alia strangar som ar forknippade med dess variabler, 
t ex alia jag, maste du ga tillvaga pa nagot annat satt. Detta andra satt har resulterat i den 
extraheringsprocess som beskrivs genom Tabell 18. 

Tabell 18 

Extrahering av termerna frdn O-ndtet 



A-komponent 


O-komponent 




Fusion 


Pendulum 


Destination 


Hent 


Vdrde 


Ti: D -> 2 


Ti 


Indstilling 


4.369 


T 2 : 3-> 4 


T 2 


Trend 


8.5408 


T 3 : D -> 5 


T 3 


Majoritet 


3.433505 


T 4 :T 3 ^T2 


T 4 


Samstemming 


11.974305 


T 5 : T 4 -^ Ti 


T 5 


Hum0r 


16.343305 


T 6 : 6 -^ 7 


T 6 


Tryghed 


8.2896 


T 7 :T 6 ^T 5 


T 7 


Selvsikkerhed 


24.632905 


T 8 : D -> 8 


T 8 


Uvillighed 


5.058839 


Tg:T8->T7 


Tg 


Tilbageholdenhed 


29.691744 


Tio:12 -^13 


Tl5 


Trods 


7.7872 


T11: T10— > Tg 


Tn 


Vrangvillighed 


37.478944 


T12: D -> 14 


T12 


Lighed 


3.5482 


T13: T12— > T11 


T13 


Ligegyldighed 


41.027144 


Ti 4 : 9 ->10 


Tl7 


Uoverensstemmelse 


3.051078 


Tis:D^l 


Ti 


Indstilling 


0.0000 


Tl6: T15 — > Tl4 


Tie 


Utilstraekkelighed 


3.051078 


Ti 7 :D^ll 


Tl4 


Fors0mmelighed 


-0.9564 


Tl8: Tl7 — > Tl6 


Ti8 


Obstruction 


2.094678 


T19: Tl8— > Tl3 


Tig 


Staedighed 


43.121822 



Perspektivisk Textanalys (PTA): Manual till Vertex med danskt material 27 

Ocksa detta forfaringssatt har visat sig vara av cyklisk karaktar genom vilken meningsfull 
information kan genereras. Den forsta cykeln inleds i exemplet med avstamp i (D). Den 
process som utvecklar sig tar vagen over (0,2), vilket resulterar i att du hittar (Tai). For att 
hitta den terminus som ar forknippad med denna invariant maste du soka upp motsvarande 
konstellation i O-natet. Dessa nat ar alltsa nycklarna till framgangen. Med andra ord, de 
variabler som ar markerade med identiska index visar vagen. 

Prova att borja med variabel (P2). Folj vagen over (D) som leder dig till (T01), dvs. 
Indstilling. Den terminus som ar forknippad med (T01) kan du nu extrahera och anvanda som 
beskrivning av den forsta topologiska invarianten i A-komponenten. Nu kontrollerar du vilken 
variabel som blir introducerad harnast. Du ser att det blir (0,3) och (ou). Foljaktligen soker du 
nu upp (P3) och foljer vagen till (P4) som leder dig till (T02). Genom extraheringen av dess 
terminus kan du ge en beskrivning till (Ta2), dvs. Trend. En ny D gar ihop med (Ps) i noden 
(T03), som ar Majoritet och bildar (Ta3). Darifran ser du nu att noden (Tew) bildas genom att 
(T03) drar med sig (T02), dvs. att Samstemming ar det namn som du ska ta for (Ta4). For att 
dra ut (Tas) foljer du slutligen den vag som drar fram (Tai) till den nod som sammansmalter 
den med (Ta4), namligen (T05), som ar Hum0r. Sa fortsatter du tills hela A-natet fatt sin 
terminologiska beskrivning. 

Kommentar. Nar du nu har gatt igenom hela forfarandet vill vi garna gora dig uppmarksam pa 
att det ar det axiomatiska forhallandet mellan Agent och Objektiv som leder till en 
meningsfull beskrivning av Agenten genom Objektivet. 

Referenser 

Bierschenk, B. (1984). Steering mechanisms for knowability. Kognitionsvetenskaplig 

forskning, 1. Lund University. (ERIC, ED 264 246) 
Bierschenk, B. (1991). The schema axiom as foundation of a theory for measurement and 

representation of consciousness. Kognitionsvetenskaplig forskning, 38. Lund 

University. (ERIC, ED 338 650) 
Bierschenk, B. (1993). The fundamentals of perspective text analyst. Kognitionsvetenskaplig 

forskning, 45. Lund University. 
Bierschenk, B. (2001). Geometric foundation and quantification of the flow in a verbal 

expression. Kognitionsvetenskaplig forskning, 81. Copenhagen University & Lund 

University. (ERIC, ED 459 193) 
Bierschenk, B. (2002). Real time imaging of the rotation mechanism producing interview- 
based language spaces. Kognitionsvetenskaplig forskning, 83. Copenhagen University 

& Lund University. (ERIC, ED 465 812) 
Bierschenk, B. (2005). Differentiated limits for knowability. Kognitionsvetenskaplig 

forskning, 97. Copenhagen University & Lund University. 
Bierschenk, B. (2011). Functional text geometry: The essentials of Perspective Text Analysis. 

Kognitionsvetenskaplig forskning, 101. Copenhagen University & Lund University. 

(Lund University: Open Access) 
Bierschenk, B. (2012). Produced consciousness: Shapes of the Machiavellian snake. 

Kognitionsvetenskaplig forskning, 105. Copenhagen University & Lund University. 

(Lund University: Open Access). 
Bierschenk, B. & Bierschenk, I. (1976). Computer-based content analysis of interview data. 

(Studia Psychologica et Paedagogica, 32) Lund: Gleerup. 
Bierschenk, B., & Bierschenk, I. (1986a). Concept formulation. Part II. Measurement of 

formulation processes. Kognitionsvetenskaplig forskning, 11. Lund University. (ERIC, 

ED 275 160) 



28 Inger Bierschenk & Bernhard Bierschenk 

Bierschenk, B., & Bierschenk, I (1986b). Concept formulation: Part III. Analysis of mentality. 

Kognitionsvetenskaplig forskning, 12. Lund University. (ERIC, ED 275 161) 
Bierschenk, B., & Bierschenk, I. (1993). Perspektivische Textanalyse. I: E. Roth (Ed.), 

Sozialwissenschaftliche Methoden (ss. 175-203). Munchen: Oldenbourg Verlag. 
Bierschenk, B., Bierschenk, I., & Helmersson, H. (1996). Die Okologie des Sprachraums. I: 

W. Bos, & C. Tarnai (Eds.), Computerunterstiitzte Inhaltsanalyse in den Empirischen 

Sozialwissenschaften. Theorie - Anwendung - Software (ss. 11-31). Munchen: 

Waxmann. 
Bierschenk, I. (1984). The schematism of natural language. I: O.Togeby (Ed.), Papers from 

the 8 th Scandinavian Conference of Linguistics (ss. 73-78). (aven i 

Kognitionsvetenskaplig forskning, 2, Lund University). 
Bierschenk, I. (1992). An excursion into the ecological co-ordinates of language space. 

Kognitionsvetenskaplig forskning, 43. Lund University. 
Bierschenk, I. (1999). Tekstens essens. En dialog om Perspektivisk Tekstanalyse. 

Kognitionsvetenskaplig forskning, 71. Copenhagen University & Lund University. 

(Available in English: ERIC, ED 430 053) 
Bierschenk, I. (2011a). Ett ekologiskt perspektiv pa sprak och textanalys. 

Kognitionsvetenskaplig forskning, 98. Copenhagen University & Lund University. 

(Lund University: Open Access). 
Bierschenk, I. (2011b). Applications of perspective text analysis. A thematic overview. 

Kognitionsvetenskaplig forskning, 99. Copenhagen University & Lund University. 

(Lund University: Open Access). 
Bierschenk, I., & Bierschenk, B. (2004). Diagnose der Leistungsheterogenitat durch die 

Perspektivische Textanalyse: VERTEX. I: W. Bos, Lankes, E.-M., PlaBmeier, N., & 

Schwippert, K. (Eds.), Heterogenitdt: Eine Herausforderung an die empirische 

Bildungsforschung (ss. 16-28). Miinster: Waxmann. 
Bierschenk, I., & Bierschenk, B. (2011). Perspective Text Analysis: Tutorial to Vertex. 

Kognitionsvetenskaplig forskning, 100. Copenhagen University & Lund University. 

(Lund University: Open Access). 
Bierschenk, I., & Bierschenk, B. (2013). Perspektivisk Textanalys (PTA). Handledning till 

Vertex. Kognitionsvetenskaplig forskning, 106. Copenhagen University & Lund 

University. (Lund University: Open Access). 
Connes, A. (1994). Noncommutative geometry. New York: Academic Press. 
Greene, B. (1999). The elegant universe. Superstrings, hidden dimensions, and the quest for 

the ultimate theory. New York: W. W. Norton & Company. 
Hestenes, D. (1986/1993). New foundations for classical mechanics. Dordrecht: Kluwer 

Academic. 
Mackenzie, D. (1997). Through the looking glass. In arithmetic 5 and 7 can be added in any 

order to yield 12. When order does matter, you have entered the strange, disorientating 

world of noncommutativity. The Sciences, 37(3), 32-37 '. 
SigmaPlot (2008). Exact graphs for exact science. User's manual (Version 11). Chicago: 

SPSS Inc. 
Wales, D. J. (2003). Energy landscapes. With applications to clusters, biomolecules and 

glasses. Cambridge: Cambridge University Press. 



Accepted February 18, 2013